Varför prospektera? Vad prospekterar företag efter, och hur?
Prospektering
Nya fyndigheter hittas genom prospektering. Geologer arbetar för att hitta ledtrådar till var viktiga metaller som koppar, guld och nickel samt mineral som apatit (som behövs i gödsel) finns i stora kvantiteter. Fyndigheter är svåra att hitta, och prospketering tar lång tid. Malm är ett naturligt förekommande material från vilket mineral av ekonomiskt värde kan extraheras till en rimlig vinst.
En fyndighet kan innehålla flera malmer och många olika metaller, som måste koncentreras i kvantiteter som är 100 -10 000 gånger större i fyndigheten än i den omgivande berggrunden. Malmen bildas djupt i jordskorpan genom olika geologiska processer. Prospekteringsverksamheten syftar till att lokalisera malm, vilket kan upptäckas av deras egenskaper.
Många malmmineral är tunga, magnetiska eller elektriskt ledande, och deras närvaro i berggrunden visas i de geofysiska mätningarna. Ofta kan man se höga metallhalter i omgivande mark och grundvatten på grund av malmen. Under den senaste istiden har inlandsisen lyft små bitar från malmerna på ytan och transporterat dem längs deras spår. Geologerna behöver hitta dessa spår och tolka dem för att hitta malmen.
Loggning av borrkärnor. Bild: Niclas Dahlström.
DEN LÅNGA PROCESSEN FRÅN PROSPEKTERING TILL GRUVA
Prospekteringsverksamheten startas vanligtvis på kontoret, där all befintlig data om berg grunden och dess kemiska och fysiska egenskaper ses över för att undersöka om området är gynnsamt för vissa typer av mineraliseringar och malmer. Olika bergartstyper koncentrerar olika metaller, så om ett företag söker guld söker de efter bergarter som är gynnsamma för guldfyndigheter. Om deras intresse är i industrimineral som kalcit eller dolomit söker de efter andra typer av bergarter.
Fältundersökningarna i ett prospekterings projekt startas vanligtvis med geologisk kartläggning och provtagning för att få uppfattningen om bergarterna och deras sammansättning i områ det. Undersökningarna görs av geologer som går i området och hamrar små bitar av stenar från hällar. Geofysiska mätningar görs antingen av mark personal som går med mätinstrument eller från luften från ett lågflygande plan. De geofysiska mätningarna behövs för att styra kartläggningen och provtagningen till de mest fördelaktiga områdena.
Efter den första kartläggnings- och provtagningsfasen, som vanligtvis varar i flera år, analyseras alla samlade data. Om inget intressant hittas över ges området. Om det finns tecken på att något intressant kan gömma sig i marken initieras nästa fas av fältundersökningar. Baserat på de insamlade uppgifterna är undersökningarna vanligtvis riktade till ett mer begränsat område med högre potential för att upptäcka malm. Tyngre och dyrare metoder som diamantborrning används för att få information från djupare delar i marken. Baserat på borrningsresultaten stoppas prospekterings aktiviteterna eller återigen riktas mer exakt till det område med de mest fördelaktiga indikationerna.
Av ett tusen prospekteringsprojekt får endast omkring en tillräckliga indikationer på närvaron av en malm i området. Hela processen från det inledande fältkarteringssteget till initieringen av en gruvplanering tar vanligen flera årtionden, även om de geologiska indikationerna är gynnsamma för närvaron av en malm. De flesta prospekteringsprojekt misslyckas med att hitta malm.
Prospektering. Bild: Niclas Dahlström
Fakta: Prospekteringsprocessen
Prospektering tar lång tid, och få projekt leder till gruvor. Anledningen kan vara flera, exempelvis att fynden är för små eller låghaltiga, att priserna är för låga eller att det finns svårigheter att få tillstånd. Om allt går som företaget tänkt och man lyckas hitta en mineralfyndighet samt får alla tillstånd så kan ändå processen ta mellan 20-30 år generellt. Processen är illustrerad på ett förenklat sätt nedan. Mellan stegen så behövs ett flertal tillstånd, dessa kan du läsa om i kapitel 3.
