Vårt moderna samhälle har ett behov av metaller och mineral, men kan dessa behov lösas med hjälp av återvinning? Vilka metaller kan återvinnas, och hur mycket?

Return to navigation

ÅTERVINNING I SVERIGE

Världens behov av metaller och mineral är stort och växande. Återvinning och återanvändning är en av de mest energieffektiva åtgärderna för att begränsa gruv- och mineralnäringens påverkan på miljön. I vårt samhälle genererar vi stora mängder avfall. Utvecklingen av bland annat elektronikprodukter har under de senaste tio åren varit mycket snabb, både sett till mängd och antal produkter. Samtidigt används mindre mängd råvaror per tillverkad produkt. Utvecklingen förväntas fortsätta och livscykeln för produkter blir i sin tur kortare och kortare. Återvinning blir därför allt mer viktigt, samtidigt som den blir mer utmanande. En mobiltelefon kan idag innehålla omkring 70 olika grundämnen, där många är metaller som är intressanta att återvinna.

I Sverige är vi bra på återvinning av metaller.

Sedan 1950-talet har återvinningen av ädelmetaller samt skrot innehållande järn, stål och basmetaller, ökat kraftigt, exempelvis har återvinningen av stålskrot ökat från 50 % till 92 % år 2010. Vad gäller mindre vanliga metaller är återvinningen ännu blygsam. Sverige är ledande i återvinning av elektronikskrot. I dagsläget tar Sverige hand om ungefär hälften av Europas elektronikskrot för återvinning. Den svenska metallproducerande industrin, en av våra viktigaste basnäringar med en hög andel av vår export, tar till stor del råvarorna från den svenska berggrunden. Men den använder också i hög grad återvunna metaller. Tabellen till höger visar användningen av olika metaller i Sverige, samt vår produktion och hur mycket som återvinns, baserat på internationell statistik.

Cirkulär ekonomi

Cirkulär ekonomi innebär att man med alltifrån bättre design på produkter och nya affärsmodeller till förbättrad teknik, styrmedel och medvetenhet samt återvinning och återanvändning minskar behovet av primära råvaror i samhället. Det finns flera viktiga principer med en cirkulär ekonomi:

• Avfall ses som en resurs, nu eller i framtiden.

• Produkter designas smartare för att förenkla återvinning.

• I den mån det går så används återvinningsbara och icke-toxiska material för att säkra resurseffektiva och giftfria kretslopp.

• Maximera produkters livslängd genom reparation, uppgradering och former för inbyte av produkter hos distributör.

• Förenkla återvinning genom källsortering och uppsamling av material.

VILKA METALLER GÅR ATT ÅTERVINNA?

Flera metaller, som koppar, stål och aluminium, är enkla att återvinna. Återvinningen sker ofta genom att metallen omsmälts och produceras till nya produkter. Processen är enklare ju mer metall som finns och om metaller inte behöver separeras från varandra. En aluminiumburk är till exempel enklare att återvinna än ett kretskort i samma storlek då aluminiumburken kan omsmältas till nya burkar. Kretskortet innehåller däremot många komponenter och metaller som måste separeras ut. Detta kan göras genom att krossa krets kortet till ett pulver och använda olika metoder, som magnetism, densitet och kemikalier, för att separera metallerna och sedan omsmälta dem.

En del metaller, som sällsynta jordartsmetaller, indium och beryllium, är svåra eller omöjliga att återvinna med dagens teknik. Detta kan bero på flera saker, bland annat att separeringen inte är effektiv, att omsmältningen gör att önskvärda egenskaper inte behålls eller att för små volymer finns för att göra återvinningen lönsam.

RÄCKER ÅTERVINNINGEN?

Produktionen av metaller och mineral har aldrig varit så stor som den är idag, både från gruvbrytning och återvinning. Samtidigt använder vi mer material än någonsin. Våra ökade behov av ny teknik, transportmedel, energi och livsmedel skapar stora utmaningar för råvaruförsörjningen. Återvinning är ett energieffektivt sätt att producera råmaterial, men räcker det för att täcka våra ökade behov? Det är flera faktorer som spelar in, fram för allt tillgången till avfall att återvinna och om rätt teknik finns tillgänglig.

En annan viktig aspekt är om det är samhällsekonomiskt och miljömässigt effektivt att återvinna eller inte. Det kan exempelvis vara bättre att deponera avfallet då det skulle släppa ut farliga ämnen vid återvinningen. Det kan även vara oekonomiskt att återvinnaom tekniken är väldigt energikrävande eller om efterfrågan inte finns inom rimliga transportsträckor.Koppar är en av de mest återvinningsbara metallerna; den behåller sina egenskaper vid omsmältning och finns ofta i större mängder utan att behöva separeras ut, exempelvis i elektriska kablar. Trots detta täcker återvinning endast omkring 30 procent av världens behov varje år enligt ICSG*. Detta kan bero på att koppar används väldigt länge, upp till flera tiotals år. Nästan all koppar som brytits används just nu i dagens samhälle. tål, som används i bland annat infrastruktur och fordon, är världens mest återvunna material. Omkring 650 miljoner ton stål kom från återvunnet material 2016 (Worldsteel**).

Genom att återvinna stål kan ungefär 70 procent av energin sparas (Worldsteel) och koldioxid utsläppen minskas med 58 procent (BIR***). Totalt kommer omkring 40 procent av världens stål från åter vunnet material varje år (BIR).Järn, bas- och ädelmetaller är enklare att återvinna än många av de andra metaller vi använder i vårt samhälle, trots detta täcker inte återvinningen efterfrågan. För mindre vanliga metaller, exempelvis de sällsynta jordartsmetallerna, kobolt och litium, så är återvinningen under en procent. Dessa behövs bland annat för “grön teknik” som elbilar, batterier och vindkraftverk. Den höga efterfrågan på metaller och mineral gör att återvinningen endast kan täcka delar av behovet i bästa fall.

* International Copper Study Group, www.icsg.org.

** World Steel Association, www.worldsteel.org

*** Bureau of International Recycling, www.bir.org.